söndag 27 april 2008

Mer aprilviner

Vi missade Vinordic (se Frankofilen, Nettare e gioia och Finare Vinare för en grundlig och tungutmattande genomgång) och får nöja oss med att ösa ut mer obloggat från anteckningsboken.

Ett tips från personalen på Regeringsgatan 44 fick oss att prova en Riesling från Rheingau med ett riktigt långt namn, 2006 Weingut Robert Weil Kiedricher Gräfenberg Riesling Erstes Gewächs (399 kr). Vi korkar upp redan samma kväll (i stället för att låta det mogna i en sådär fem, tio år som man egentligen borde med detta vin). Doften är, som väntat, ännu lite sluten men samtidigt mycket tjusig, med mogen grapefrukt och nötter, mångfacetterade mineraler och några sötfatiga, nästan animaliska toner. Smaken är djup och rik med ett helt knippe unga, tungomslingrande spritsiga syror i bagaget. En matvänlig, nästan lite pepprig bitterhet följer i den långa, intensiva eftersmaken. Vinet spretar en del idag, det fortfarande på tok för ungt, men de turboladdade syrorna tillsammans med den koncentrerade smakrikedomen talar för att det här vinet har framtiden framför sig.

Léon Barrals viner var favoriterna på Languedoc-provningen i höstas. Deras 2004 Domaine Léon Barral Faugères Jadis (199 kr) som nyligen släpptes på SB består av 50% Carignan, 40% Syrah och 10% Grenache, vilket är kul eftersom jag sökt efter bra viner gjorda på just Carignan ett tag nu.

Vinet har en inbjudande doft av tranbär, blåbär och andra skogsbär, eteriska träkryddor tillsammans med örtkryddor, tomatmarmelad, fräsch mandelmassa och en salmiakton. En vidöppen och helt egen doft. I munnen är vinet medelfylligt, nästan hallonsaftigt (men inte alls sött), bärigt och friskt, med fräscha gröna örter och precis lagom med syra. Vinet är mycket välbalanserat, ett härligt drickbart och extremt användbart vin. Den av oss alltför sällan druckna druvan Carignan gör att detta vin känns nytt och spännande, och om detta är det nya Languedocs karaktär så har regionen en lysande framtid framför sig.

Vi har även druckit en flaska 2005 Olivier Leflaive Bourgogne Cuvée Margot (119 kr), ett vin med en skir vinbärig Pinot-doft och en gnutta rostade fat. Smaken är lätt, okomplicerad men balanserad och läskande; ett bra år och en bra bourgogne för pengarna. En flaska 2006 Labouré-Roi Bourgogne (89 kr) hamnade i Bouef Bourguignonnen. Labouré-Roin är en felfri, men helt och hållet anonym bourgogne. De extra tiorna ger verkligen valuta för pengarna när vi jämför dessa två viner.

3 kommentarer:

anders wennerstrand sa...

Jag har också druckit Weils viner nästan nyfödda på vinbaren, och du har helt rätt - det har mest varit en rejäl syrakyss utan så mycket uttryck, men väldigt lovande.

Vi får väl köra en rejäl samlad bloggpatrull på Vinordic 2009 :-)

Joakim sa...

Bra tips som jag kommer ta fasta på till helgen. Bra, snygg och välskriven Blogg för övrigt som jag kommer återkomma till. Titta gärna in på http://hygienkonsult.blogspot.com som är ett mirsmars av lite skåpmat, lite skräpmat, en krydda i tillvaron och lite matnyttigt..

BoxExperience sa...

Jag har tidigare druckit Olivier Leflaives Cuvee Margot 2005, och tyckt det varit en mycket bra och prisvärd Bourgogne. Inför en middag nu i helgen insåg jag att det skulle passa bra, men de var tyvärr slut hemma. Traskar glatt till SB, där de nu har bytt till 2006.

Jag vet inte om jag lyckades få någon dålig skeppning, men jag, och mina gäster blev grymt besvikna. Den var mycket tunnare och inte alls lika balanserad. Den har förviss blivit lite bättre nu framemot tisdagen, men jag är orolig för att en favorit i budgetklassen blivit sämre.