2002 Antonin Guyon Corton-Bressandes
Julen tycks redan vara här. Under en helgpromenad på stan konstaterar vi att julskyltningen på NK är redan på plats, även om de prematura julkänslorna tacksamt dämpas något av att skyltningen ackompanjeras av a cappella-versioner av Kate Bush-sånger i stället för plågsamma "Nu är det jul igen". Hemkomna lagar vi - inspirerade av Finare Vinares flitiga ankätande - ankbröst med vinbräserad savoykål. Till anka krävs en bourgogne och vi har hittat en mer eller mindre mogen kandidat på Systemet, nämligen 2002 Antonin Guyon Corton-Bressandes (449 kr). Med tanke på hur snabbt bra viner av den här kalibern brukar försvinna från Systemets hyllor är det alltid lite nervöst att chansa på ett vin som står kvar på hyllan och som man inte vet något om. Är det inte bra nog för att sälja slut eller är det helt enkelt inte alls omskrivet i svensk press? Efter att ha smakat på vinet verkar det denna gång vara det sista som stämmer.
Antonin Guyon är en producent som enligt litteraturen har varit lite svajig under åren, men som på senare år tycks ha skärpt till sig ordentligt. Vi var mycket nöjda med hans 2005 Antonin Guyon Gevrey-Chambertin La Justice för någon månad sedan och vågar därför chansa på hans Les Bressandes från 2002.
I näsan får vi en komplex och förförisk bourgogne-doft av valnötter, animaliska toner ("örtkryddad grillad kyckling"), en kompott av hallon, blåbär, björnbär, tomat och slutligen lite mandelbiskvier och barkkrydda från faten. Doftbalansen mellan frukt, kryddor och de animaliska dofterna är perfekt och vi sitter länge och sniffar. I munnen är vinet slankt medelfylligt, läskande och Pinot-kryddigt, med fina syror en begynnande mognad men fortfarande med en hel del strävhet. Corton ska bjuda på de kraftigaste vinerna från Côte de Beaune, men särdeles kraftfullt kan vi inte kalla detta vin; men visst, kanske är det lite fylligare än många andra viner från Côte de Beaune. Hur som helst är vinet riktigt gott. Den slutgiltiga storheten visar sig när vinet dricks tillsammans med det hårdbrynta ankbröstet med tillhörande ankflott: detta är en underbar kombination i perfekt harmoni. Succé!
10 kommentarer:
Men, vilket bra vintips! Och det var faktiskt Finare som dirigerade The Sweptaways sjungande Wuthering Heights med flera örhängen vid julskyltningen. Möjligen var damerna än mer strålande på Spy Bars invigningsfest av fIlmfestivalen i torsdags. Fråga Wes Anderson, han vet ;-)
Håll till godo och tack för skönsången. Kate Bush är en gammal favorit (det ligger nog uppåt ett hundratal av hennes LP-skivor, EPs, promos och singlar uppe på vinden) så den musiken lägger vi märke till. Får vi höra en a cappella-version av The Dreaming (woomera!) härnäst? Det skulle vara mycket intressant :-)
Köpte några när det nu släpptes under hösten. Som ni säger så passerade det förbi journalistkåren utan stående ovationer. För några anställda på SB Regeringsg. så var det här det kanske bästa och mest prisvärda som släpptes vid det tillfället (om det nu var September?). Fick ni någon känsla för utvecklingspotentialen?
Med Frankofilen, Cardigans-Peter med flera i det statistiska underlaget tycks det vara ställt utom allt tvivel att winebuffs (särskilt den bloggande sorten) ofta är popnördar som nått nästa utvecklingsfas...
Förutom ett par unga smakprov har vi inte rört våra burgundiska nolltvåor än, så vi är precis lika nyfikna.
2005 La Justice var ju njutbar redan. 2002 Corton Bressandes tycks ju också vara tidig - men är väl ändå bara i början av sin drickbarhet ?
Vinet är i början på sin mognad, det finns en del motsträviga tanniner kvar, men, åtminstone till mat, skulle jag kalla det drickfärdigt redan idag. Doften har redan utvecklats till en skön parfym. Jag skulle säga: drick eller lagra beroende på hur många flaskor du har.
Gahaa ... jag hade laddat hela veckan för att köpa ett par flaskor i dag ... och så fick jag syn på det här i morse. Trodde givetvis att det skulle vara kört då, fanns ju bara runt dussinet flaskor kvar. Men vin-bloggarna har tydligen inte det genomslag de borde ha. Riktigt än. För när jag var på plats på Regeringsgatan en timme efter att ha läst bloggen, fanns fortfarande elva flaskor kvar. Nu är de nio.
Ursäkta en fet thread-hijack, men jag har fått för mig att ni har köpt Riedel-glas via yatego.com
Har just försökt genomföra en beställning där, men det verkar vara en tvåstegsraket? Min tyska är inte vad den borde vara, men tolkar jag läget rätt som att man måste kontakta en, typ, oberoende handlare för att få glasen och veta var och hur man ska betala?
Tacksam för svar.
Gläder mig för övrigt att se att en vän till mig verkar ha införskaffat två Guyon - dem ska han få hjälp att dricka upp.
Riedelglas. Ja det stämmer. Man köper av en oberoende handlare. Yatego förmedlar bara kontakten. Jag har köpt flera gånger från Viola-Fleur på gourmetglaeser.de. Hon pratar utmärkt engelska och jag har aldrig haft några problem. Man får betala i förskott men det har fungerat utmärkt.
-Johan
Riedelglas fortsättning. Det man gör är alltså att beställa genom Yatego och sedan kontakta gourmetglaeser för att stämma av att allt är på rätt spår etc. Jag brukar kolla med Fleur innan jag betalar in att allt är ok.
-Johan
Johan:
Tack för hjälpen med yatego, jag misstänkte att det var så, e-mail skickat till Viola Fleur - och vilken tur att hon pratar engelska!
Allt gott!
Skicka en kommentar