Dagen före släppet

Dagen före augustisläppet råder en stämning av torka på Systembolaget på Regeringsgatan - lugnet före stormen. Jag är dock utsvulten på intressanta viner efter en lång semesterexil och plockar på mig några flaskor som av olika skäl ser intressanta ut. Vi köper hem lite småplocksmat och korkar upp redan samma kväll.

Först ut är 2004 Château Suduiraut "S" de Suduiraut (127 kr för en halva), Sauternes-producenten Suduirauts torra vin. Château d'Yquem har också ett torrt vin som de på samma sätt kallar "Y" de Yquem och det finns även ett "R" de Rieussec. Suduirauts söta vin är en favorit och jag var därför mycket nyfiken på deras torra variant, även om det känns lite som en kuriosajakt. "S" är gjort på Semillion och Sauvignon Blanc (60-40) och 2004 är faktiskt den första allmänt tillgängliga årgången av detta vin.

Färgen är ljust halmgul och doften dröjer lite när vinet är kallt och nyöppnat. Det första som visar sig är grapefrukt och vita vinbär. Efter tag dyker en liten parad med tropiska frukter upp - aprikos, persika och mango - flankerade av nylagd asfalt, lakritsrot och honungstoner. När vinet blir varmare påminner det lite om en champagne i form av nybakt fruktpaj. Smaken är lätt, väl sammansatt, helt torr och eftersmaken är rejält lång. Gott. Doften är dock större än smaken. Kudos till Anders som helblint prickade in att det var en vit bordeaux vi drack.

Det impulsköpta rödvinet blev 2005 Vincent Girardin Pommard Les Vignots (274 kr), mest för att det är en av de första bourgognerna från den förmodat lysande årgången 2005 som inkommit till Systemet. Vingården Les Vignots är varken Premier Cru eller Grand Cru och det är alltså en förhållandevis simpel bourgogne vi provar (trots att priset kan tyckas indikera annorlunda). På nätet säger kännarna att i stort sett all bourgogne från 2005 är bra, därav min nyfikenhet på denna flaska.

Färgen är blålila, doften är komplex; varm jord, köttsky med framträdande lagerblad, en bouquet garni, mocca och fina franska fattoner. Frukten är lite mer svårdefinierad: någonstans mellan körsbär, hallon och björnbär, men ingen klockren träff på någon av dem. Frukten är inte heller särskilt framträdande i den fas vinet befinner sig i just nu; blint var det svårt att pricka in Pinot Noir som druva. Vinet är inte särskilt strävt och smaken är medelfyllig och ganska kryddig, angenämt vinös men ännu outvecklad och lite för kort. Trots detta passar vinet utmärkt till maten och denna 2005:a är bättre än den 2004:a jag provade för något halvår sedan. Med några års lagring blir detta förmodligen en utmärkt "budget"-bourgogne och det ska bli mycket intressant att se vad mer namnkunniga bourgogner från detta år kan åstadkomma.