Drucket föds

Detta är det första riktiga inlägget på Drucket. Att det trots det finns äldre inlägg än detta på denna blogg beror på att vi har klippt in en del gamla epostbrev och annat material och bakdaterat dem. Det såg så tomt ut annars.

Champagne - inte alltid så lätt

Jag blev ikväll utsatt för en halvblind champagneprovning i samband med ett möte på jobbet. Trevligt. En billig mousserande spanjor, en blanc de blancs (alltså bara chardonnay), en Bollinger (som jag druckit flera gånger förut) och en 12 år gammal prestige-champagne:

• N.V. Freixenet Cava Cordon Negro Brut (67 kr)
• N.V. Pierre Peters Champagne Blanc de Blancs (231 kr)
• N.V. Bollinger Champagne Brut Spéciale (339 kr)
• 1995 Comte Audoin de Dampierre Prestige Grand Cru (871 kr)

Det borde inte ha varit omöjligt att plocka ut vilket vin som var vilket av dessa fyra. Döm om min förvåning när jag inte träffade ett enda vin rätt.

• Blanc de blancen var snipig, lite piggelinartad och lätt (trodde det var spanjoren)
• Spanjoren luktade klockren Chablis-Chardonnay, citrus, gröna äpplen. Slutsats: blanc de blancs
• Det mörkaste vinet, Bollingern, uppvisade gamla äppelmust- och lädertoner och hög komplexitet, alltså 1995:an, trodde jag
• Och slutligen en brödig, yllekoftig, men ljus och frisk champagne kvar, uteslutningsmetoden sa Bollinger.

Allt var fel. Tur att jag inte hann sätta en månadslön på min gissning, det var pinsamt nog ändå.

Champagne är svårt. Cordon Negron är fantastiskt prisvärd för sina 67 kr. Bollinger var det klart bästa vinet av de fyra, väl värd sina 339 kr. Dampierren är knappast värd sina 871 kr. Jag måste uppenbarligen öva mer på detta. Mer champagne, tack!

Riesling från Bründlmayer - Maten

Den rätt som jag ville provköra och som resulterade i en spontan Riesling-provning var mini-laxpuddingar gjorda i muffinformar. Jag glömde väga skockorna så receptet är lite på en höft.

För 6 puddingar gjorda i en sån där multimuffinform i teflon, 9 cm övre diameter:

Äggstanning

• 3/4 av en 250g ricotta.
• 3 ägg.
• Rivet skal av en citron.
• Salt (försiktigt med saltet) och peppar.

Vispas ihop. Man kan nog göra det ännu bättre genom att vispa äggstanningen ett tag för lite mer luftighet.

Fyllning

• 6-8 jordärtskockor - skalade och skivade mycket tunt. Mina skockor var ganska stora.
• 150g rimmad lax - strimlad.
• 1/4 purjolök - strimlad fint.
• Smör.

Sås

• Saften av en citron.
• 1.5 msk dijon-senap.
• Ungefär lika mycket honung som citronsaft. (Kanske lite mindre, jag ögonmåttade).
• 1 planta mesig krukdill - hackad. (Efterlyses: dill med sting).

Bottna varje muffinform med lite smält smör. Varva skockskivor, purjolök och lax. Tre lager skockor och 2 lager lax vart det. Fördela äggstanningen. Grädda i 175-200 grader i 35-40 minuter. Ge citronsaft, honung och senap ett snabbt uppkok. Smaka av, det ska vara rejält med sting i såsen. Strax innan servering blandas dillen i och såsen hettas upp till precis under kokpunkten. Stjälp upp och vänd sedan upp på varma tallrikar med snygga sidan upp. Häll över lite sås och servera.

De torra österrikarna var godast till denna rätt.

Man kan skippa laxen för en vegetarisk variant, öka saltet för dessa. Man kan nog också göra en hel packe varianter med olika rotfrukter. Kanske en variant med ost i. Vi körde dem som förrätt men en ren rotfruktsvariant funkar nog som tillbehör till en huvudrätt.

Riesling från Bründlmayer

En snabbt improviserad vinprovning uppstod i fredags på Kungsholmen när Anders behövde något att dricka till sitt lax- och jordärtskocksrecept. Följande viner intogs till muffinsen, ostronskivlingpasta á la Mario Batali och några väl valda kittostar från utmärglade pyreneiska getter:

• 2005 Weingut Willi Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein (189 kr)
  
• 2002 Weingut Willi Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein (189 kr)
  
• 2001 Weingut Willi Bründlmayer Riesling Alte Reben Zöbinger Heiligenstein (328 kr)
  
• 2004 Weingut Keller Dalsheimer Hubacker Riesling Spätlese (179 kr)

Tyvärr var det tyngsta vinet, Alte Reben-varianten, rejält korkskadat och en yrvaken halvtorr och expresskyld Dalsheimer Hubacker kastades in på scenen som reserv. En 2005 Weingut Willi Bründlmayer Riesling Alte Reben Zöbinger Heiligenstein (289 kr) väntade visserligen i kulisserna men Cellartracker.com har redan intygat dess förträfflighet och vi hade helt enkelt inte tillräckligt med manpower för att få med den i provningen. Systembolaget bytte som vanligt ut det defekta vinet utan att knorra, tvärtom så intygade de att vinet var kraftigt korkskadat. Spara alla systembolagskvitton! Vad jag förstår så byter de ett defekt vin även efter många år.

God mat och goda rieslingar blev det. Vilken som var bäst rådde det delade meningar om; vissa föredrog den fylligare och piggare 2005:an medan andra uppskattade den mer harmoniska och elegantare 2002:an. Jag har hur som helst aldrig jag druckit ett dåligt vin från Willi Bründlmayer.

Ikväll blir det en 2000 Gigi Rosso Barolo Arione till Osso Buco. Vi hoppas tre timmars luftning ska räcka, men "unga" barolosar brukar vara kinkiga.

Söndagsprovning

Söndagsprovning. Blandat tema, bring-your-own-bottle. Kortfattat:

• N.V. Veuve Clicquot Ponsardin Champagne Brut
• 1985 R. Lopez de Heredia Rioja Gran Reserva Viña Tondonia
• 2004 Boekenhoutskloof The Chocolate Block
• 2003 Bodegas Aalto SA Ribera del Duero
• 1996 Masi Amarone della Valpolicella Classico
• 2005 Henschke Riesling Julius
• 2004 Joostenberg Chenin Blanc Noble Late Harvest

Allt dracks till en svamprisotto med rökt fläsk och pärondessert. Mina favoriter var nog den gamla riojan att smutta på och kraftfulla Aalton till maten. Amaronen hade tyvärr legat i The Closet of Death.

Riedel-tupperware-party kan snart bli nödvändigt: jag fick lära mig hur explosivt ett Riedel Riesling-glas splittras över ett kök om man inte håller i det ordentligt när man diskar.

Australian Wine Tasting 2007

17:00 infann sig 3 välkammade men orakade gossar på Münchenbryggeriet, Göran, Anders och Kjell. Efter att ha slussats in, avkrävts våra entrebiljetter och blivit påtryckta 12 st vinbiljetter var kunde vi börja insupa atmosfären. Vi blev lätt överväldigade kan man enkelt säga.

Där fanns i storleksordningen 500 viner att vraka mellan. Hade varit ett klart plus om man hade kunnat läsa på innan. Inga Grange eller så men en bra blandning av viner med tillgängliga priser mellan 80 och 500 spänn. En del finns på bolaget, en del i beställningssortimentet och en del bara hos importörerna i deras restaurangsortiment. Då vi valde att inte spotta så pallade vi inte att prova alla 500 vinerna. Vi lyckades dock (på fastande mage) på en och en halv timma peta i oss:

• 4 riesling
• 2 pinot noir
• 5 shiraz
• 3 cabernet sauvignon
• 1 cabernet franc
• 1 botrytis semillon
• 2 söta muscater

Alla är inte värda att nämna men det var några som stod ut.

Från Gemtree Vineyards, McLaren Vale:

• 2004 Uncut Shiraz, 22 månader på nya franska ekfat, 194 kr
• 2003 Obsidian Limited Edition Shiraz (görs bara bra år), 30 månader på nya franska ekfat, 291 kr

Från d'Arenberg, McLaren Vale:

• 2005 The Feral Fox Pinot Noir (finns inte på bolaget, Vinovum är importör), Anders och jag enades om att det antagligen var den bästa Pinot Noir utanför Frankrike som vi någonsin druckit, helt klart kvällens fynd, 159 kr

Från Clare Valley/South Australia:

• 2005 Leasingham Bin 7 Riesling, 119 kr

Från Tasmania:

• 2005 Tigress Riesling, 139 kr

Fantasktiskt roligt evenemang.

Ölprovning med Westvleteren

Ännu en ölprovning med blandat tema, mest belgiskt dock.

Vi började med två julöl som gått långt över bäst-före-datumen. Det ena överraskade rejält:

Pripps Julöl 7,0% (utgångsdatum maj -99) - mycket postivt! Det här är förmodligen godare nu än det var 1999.
Pripps Julöl, 5,0% (utgångsdatum juni 04) - nja, betydligt tunnare.

Mer julöl: Gordon Xmas, (utgångsdatum nov-05) Mycket bra! Aning sötare än Prippsen, typiskt belgiskt över den.

Sedan ett litet mellanspel med Duchesse de Bourgogne, inte så litet heller - en viss tystnad lägger sig över bordet, mest hummanden och smackanden hörs. Här har vi nymosade äpplen. Åt ciderhållet. Friskt! (Fast någon ropar "vinäger!") Rött så det föslår.

Dags för ett monster, rättare sagt Brooklyn Monster Ale på 10,8%! Fruktig, alkholstark, lite sötma. Lite freakshow.

Svenskt igen; Bedarö Bitter från Nynäshamns ångbryggeri. Skrivits en hel del positivt om detta öl, så förväntningarna var lite uppskruvade, skulle bli kul att prova. En viss metallisk smak kunde skönjas, annars ett bra matöl. Vilket leder till ...

...pizzorna. En vardera av Valtelina, Salamone och Cacciatore - från Il forno da Gino's på hörnet. Här kom Bedarö till sin rätt.

Magnus K hade med sig en stor Gulden Draak, 75 cl, inköpt på plats i Antwerpen. God som vanligt. Detta öl är alltid ett säkert kort

Hoegaarden Grand Cru, 8,5% - kommentarer överflödiga. Torr, smakrik, god! Bland de bättre veteölen. Vad hette han som startade Hoegaarden? [Celis?] Och, vad heter hans nya veteöl som är riktigt gott?

Så till huvudnumret: Westvleteren 12 - 10,2%. Världens godaste öl! Fortfarande!

Johan hade med sig en annan trappist; La Trappe Bockbier 7% - typiskt brödig trappistig; lite söt och mustig, alkoholen märks inte alls.

Vem var det som sov ändå till ändhållplatsen på tåget hem?

Nyår 2006/2007

En kort minnesnotis om vad som dracks nyåret 2006/2007:

• 2004 Freie Weingärtner Wachau Pinot Blanc Riesling
• 1997 Bollinger Champagne Grande Année
• 1976 Domäne Freie Weingärtner Wachau Grüner Veltliner Spätlese Achleiten
• 1987 Bodegas Vega-Sicilia Ribera del Duero Único
• 2002 Peninsula Ridge Estates Merlot Reserve
• 1991 Chateau Musar
• 1988 Fonseca Porto Guimaraens
• 2004 Lenz Moser Trockenbeerenauslese Prestige
• 1992 Disznókó Tokaji Aszú 6 Puttonyos
• Launois Pere et Fils Champagne "Cuvée Reserve" Brut Blanc de Blancs Grand Cru

Den trettio år gamla Grüner Veltlinern och den maffiga Vega-Sicilian är nog de viner som jag kommer att minnas bäst från denna kväll.

Mistral

Annica nyttjade en av sina 40-årspresenter igår, ett besök på Restaurang Mistral i Gamla Stan. Mistral har endast 12 platser, de har bara en sittning, och en Michelin-stjärna. Ergo: det är dyrt och det är svårt att få ett bord, men det var väl värt besväret. De har en och endast en avsmakningsmeny med tillhörande vinmeny, alltså ingen á la carte. Prislistan är kort: 1000 kr för maten och 1000 kr till för vinerna. På toaletten fanns handdukar märkta med gästernas namn(!).

Rätterna serverades i "flights" med ett smaktema som skulle matcha det vin som tillhörde "flighten". Grunden i maten är svensk, men med ganska mycket artisteri. De gillar uppenbarligen också (really, really) slow food. Inga bilder denna gång tyvärr, det var för mörkt och skämmigt att ta bilder i denna intima restaurang.

Vi fick följande:

Domaine André & Mireille Tissot, Vin Jaune Arbois 1999, Jura, Frankrike

Griskind med mjällt späck med saltbakad rödbeta från familjen Speer glaserad i sherry samt Kalixlöjrom och krispigt ålskinn.

Saltmarinerad strömming med syrlig lök och smältande Lardo de Collonata.

Vin Jaune är fransk finsherry, smakade som en fyllig komplex sherry med lång eftersmak. Ålskinnet var en riktig höjdare, helt underbart koncentrerade smaker. "Sherryn" passade mycket bra till båda rätterna. Lardo de Collonata är finflott från Toskana.

The Observatory, Chenin Blanc/Chardonnay 2004, Swartland, Sydafrika

Tartar på oxfilé från Davidsta gård med riven palsternacka, krossade enbär och rostat äpple i en väl kyld ostronbuljong.

Morot marinerad i älgört och saffranssmör över råa räkor från Smögen samt lätt stekta bitar av kålrot.

Lantägg ("uovo proibita":-) från Sanda hönseri tillrett "chaud-froid" med krämig Vin Jaune-potatis, griskindsky med sardeller samt några hårt stekta bitar av svenskfångad bläckfisk.

Mycket gott, friskt balanserat vitt vin från Sydafrika som passade till alla tre rätter i denna omgång. Oxfilétartaren var nästan lite för mild och det kändes som lite slöseri med oxfilé av högsta kvalité. Råa räkor var inte heller så upphetsande, men morot i älgört var något helt nytt och spännande. Om det är som det sägs, att en kocks storhet mäts hur han tillreder sina ägg, så är Mistrals kock en av de största: denna äggula var sublim (nej, jag skämtar inte, vi golvades av äggets storhet).

Domaine Gauby, Côtes du Roussillon Villages Vieilles Vignes 2003, Languedoc-Roussillon, Frankrike

Speers lök "aigre-doux" med lakritsrot, 25-årig balsamico tradizionale, rostade oliver samt en oxbuljong att dricka.

Rotselleri från Martin på Skilleby kokt i havet (dvs sjudit i förseglad kastrull i 3 timmar med kryddor och Dulse-alger).

Lammhals från skånskt höstlamm varsamt pocherat (i tre dygn!) med kaffe och timjan och sedant brynt i lantsmör, med sin stekjuice samt blad av vitkål.

Här kom kvällens näst bästa vin. Ett otroligt förföriskt biodynamiskt odlat (det var mycket biodynamiskt på menyn) rödvin med friska bär, lite fat, kaffe och lakrits. Vinet var gott nog i sig, men när det kombinerades med varmrätterna så insåg man hur bra denna restaurang är. Lakritsroten till löken och den knappt märkbara kaffesmaken i lammet gjorde underverk för vin-mat-harmonin. Lammet serverades med sked för att demonstrera mörheten i köttet. Detta lamm slog faktiskt Oaxens lammrätt. Även rotsellerin var matkonst på högsta nivå. Det behövs inte dyrbara råvaror för att åstadkomma fantastiska smaker.

Fonseca Vintage Port 1985, Douro, Portugal

Mogen Roquefort "Green Paper" utvald av ostiljären Philippe Olivier från Boulogne-sur-Mer.

Det här vinet hade man nog prickat på en blindprovning. Kvällens bästa vin var en riktigt mogen Fonseca Vintage Port från en bra årgång, kanske inte lika storartad som 1970, men bättre än 1980. På ostbrickan låg en enda ost, men inte vilken ost som helst. Hovmästaren berättade en lång historia om denna Roquefort, om dess stamtavla och vördnadsvärda producent. Den är perfekt mogen nu i december. Det är bara att hålla med; det var den bästa blåmögelost vi någonsin smakat. Perfekt, helt enkelt.

Domaine André & Mireille Tissot, Spirale 2004, Jura, Frankrike

Äppelglass med valnötsolja, fleur de sel, samt ett lavendel- och lantmjölkmoln.

Pocherad hokkaidopumpa med brynt smör, pumpakärnsolja och en krämig hasselnötsglass.

Kaffe, te och praliner.

Efter fem timmars ätande var dags för dessert och vi blev inte besvikna här heller. Båda rätterna höll högsta klass och trots proppmättheten ville vi ha mera.

Om man vill jämföra Mistral med Oaxen så kan man säga att Mistral är svenskare, kanske lite renare eller enklare i smakerna. Man fick fler viner på Oaxen, men Mistrals viner höll så hög kvalitet och påfylldes vartefter man drack upp, att vinjämförelsen går på ett ut. Mistrals höjdpunkter (t.ex. ägget, rotsellerin, lammet och osten) är i världsklass. Några rätter höll dock inte riktigt samma toppklass (räkorna och oxfilén). Oaxens rätter var jämnare, inga dalar. Men allt sammantaget så är båda restaurangerna en matupplevelse för livet. Besök båda!

Gouden Carolus Cuvée van de Keizer - vertikalprovning

En vertikalprovning av ölet Gouden Carolus Cuvée van de Keizer, med lite annat smått och gott i birollerna.

• Gouden Carolus Cuvée van de Keizer 2001
  Brödig, torkad frukt, god, men aningen mesig i förhållande till sitt rykte. Gott ändå. (8,5%)
  
• Gouden Carolus Cuvée van de Keizer 2002
  Som ovan, aningen mer smak, ganska stallig, men ändock mycket god. (8,5%)
  
• Gouden Carolus Cuvée van de Keizer 2004
  Som ovan, men mer komplex, sötare och mycket fylligare. Rik smak. Godaste årgången. (11%)
  
• Gouden Carolus Cuvée van de Keizer 2006
  Som 2004 men lite mer vildvuxen. Behöver ligga till sig ett tag. (11%)
  
• N'Ice Chouffe
  (här gick det för fort, jag minns inte vad jag tyckte) (10%)
• Great Divide Hibernation Ale
  Stor beska, mycket smak, mycket kolsyra, smakrikt, vildsint, matöl. (8,1%)
  
• Trappistes Rochefort 10
  Som vanligt mycket god. Men nu när man jämför direkt med Keizer så känns den lite enklare än vanligt. (11,3%)
  
• Gouden Carolus Christmas
  Kvällens godaste öl. En perfekt balanserad kryddning med anis och andra örter. Hur ska man få tag på mer av det här? (10,5%)
  
• Nils Oscar Imperial Stout
  (försvunnen i dimman, men fyllig smak minns jag, måste ta anteckningar nästa gång ) (7%)
  
• Samuel Adams Triple Bock
  Soja, balsamvinäger och motorolja?? Det här var ganska svårdrucket, men en tjusig flaska är det. (17%)